Många företagare har en affärsplan, ett erbjudande, en kundresa, en vilja, men saknar en hållbar buffert. Så länge pengarna rör sig, kunderna betalar och kostnaderna känns hanterbara är likviditetsreserven inget som hamnar överst på prioriteringslistan. Men det är i dessa toppentider, lika delar härliga och lömska, som bufferten bör byggas.
En företagsbuffert handlar inte om överdriven försiktighet. Det handlar om tålighet. Det är skillnaden mellan att kunna hantera en oväntad utgift eller förlorad kund och att behöva bromsa hela verksamheten.
Privatekonomiska rådgivare, och egentligen nästan alla som arbetar med ekonomi, brukar rekommendera att privatpersoner har en buffert motsvarande tre månadslöner för att kunna hantera oväntade utgifter. Har man inte en tillräcklig buffert riskerar man som privatperson att behöva låna pengar vid tillfälliga utmaningar.
Det behöver inte nödvändigtvis vara något negativt. Vissa oförutsedda händelser kan motivera en tillfällig finansieringslösning i form av ett privatlån med tydliga villkor och låg ränta från en erkänd aktör, exempelvis Lån & Spar Bank. Men allra bäst är självfallet om man har en åsidosatt buffert för sådanna situationer.
För företag är principen densamma, även om behoven ofta är större och mer komplexa.
En företagsbuffert är ett sparat kapital som finns tillgängligt för att täcka oväntade händelser eller tillfälliga intäktsbortfall. Det kan handla om en plötslig reparation, en försening i kundinbetalningar, en period med lägre försäljning eller externa faktorer som påverkar marknaden, som förändrade råvarupriser, inflation eller konjunktursvängningar.
Till skillnad från investeringskapital, som ofta binds upp i verksamheten, ska bufferten vara likvid och lättillgänglig. Den ska kunna användas direkt utan att äventyra den löpande driften eller kräva försäljning av tillgångar.
Det finns inget exakt facit, men en tumregel är att bufferten bör kunna täcka 3 till 6 månaders fasta kostnader. För vissa branscher med stora säsongsvariationer eller längre försäljningscykler kan det vara klokt att sikta ännu högre.
Exempel: Om ditt företag har månatliga fasta kostnader på 150 000 kronor (lokaler, löner, försäkringar, abonnemang) – då bör en rimlig buffert ligga på 450 000 till 900 000 kronor.
Men tänk också på:
Ju större osäkerhet – desto större buffert.
En buffert används inte för att täcka kontinuerliga underskott. Om verksamheten varje månad går med förlust krävs andra åtgärder, som kostnadsreduktion, prishöjningar eller affärsmodellförändring.
Bufferten används i stället när något tillfälligt inträffar:
Rätt använd ger bufferten dig tid att fatta rationella beslut i stället för panikåtgärder.
En stark buffert handlar inte bara om att klara av kriser. Den ger också frihet att våga ta initiativ: testa en ny marknad, göra en strategisk rekrytering eller hantera tillfälliga tapp utan att förlora fart.
Ett företag med buffert kan gå från reaktiv till proaktiv. Och i ett allt mer osäkert affärsklimat kan det vara den viktigaste konkurrensfördelen av alla.
