En djupgående analys av hur lönsamheten utvecklas inom den svenska assistanssektorn och vilka aktörer som formar marknadens framtid.
Den svenska assistansmarknaden är en betydande del av välfärdssektorn med över 124 anordnare som erbjuder personlig assistans nationellt. Denna marknad har genomgått väsentliga förändringar de senaste åren, både strukturellt och ekonomiskt. Enligt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) omfattar assistansmarknaden årliga utbetalningar på cirka 30 miljarder kronor i statlig assistansersättning.
Trenden visar tydligt att privata assistansbolag ökar sin andel av marknaden medan kommunernas andel minskar. Detta skift har skapat en marknad som domineras av privata aktörer som idag tillhandahåller assistans för närmare två tredjedelar av alla assistansberättigade. Antalet personer som får kommunalt beslutad personlig assistans ökade varje år från 2009 fram till 2020, från 3 400 personer till 5 300 personer, en ökning med 56 procent4. Efter 2020 har dock en minskning observerats.
Schablonersättningens utveckling har varit ett omdebatterat ämne. Under perioden 2000-2023 har ersättningen ökat med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 3,3% fram till cirka 2013, för att sedan avta till 1,7%12. För 2024 har ersättningsbeloppet fastställts till 332,6 SEK per timme, vilket motsvarar en total ökning med cirka 19% mellan 2014 och 2024. Under samma period har de kollektivavtalade löneökningarna uppgått till 26%12.
Humana AB, som länge varit marknadsledande, har under senare år upplevt utmaningar15. Bolagets vinstmarginal har sjunkit från 4,8% under 2022 till 1,6% under 202315. I sin senaste kvartalsrapport redovisar Humana en omsättningsminskning med 1,1 procent till 2 407 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år17. Den organiska tillväxten exklusive personlig assistans uppgick dock till 7,1 procent, vilket indikerar att andra delar av verksamheten växer trots utmaningar inom assistanssegmentet17.
Frösunda Personlig Assistans AB, som är näst störst på marknaden, rapporterade en negativ vinstmarginal på -0,9% för 2023, en försämring från 2,7% under 20226. Bolaget, som har omkring 900 kunder och 3500 assistenter, representerar en betydande del av marknaden med en omsättning på cirka 1,19 miljarder kronor 20236.
Nordström Assistans AB, en annan stor aktör, visade en vinstmarginal på 1,3% under 2023, ned från 3,8% föregående år. Företaget har cirka 250 kunder och 1300 assistenter med en omsättning som minskade från 422 miljoner kronor 2022 till 365 miljoner kronor 20238.
Olivia Personlig Assistans AB uppvisar en liknande trend med en vinstmarginal som sjunkit från 5,8% till 2,9% mellan 2022 och 2023. Bolaget redovisar en tydlig kostnadsuppdelning av assistansersättningen där 83% går till löne- och lönebikostnader, medan administration och vinst utgör 10%9.
Enligt ISF:s rapport har lönsamheten i assistansbranschen minskat successivt under de senaste tio åren2. Rörelsemarginalen för assistansföretagen 2016 var 4,1 procent, jämfört med 6,9 procent under 2008, som var det mest lönsamma året under den undersökta tioårsperioden2.
En rapport från Grant Thornton konstaterar att "lönsamheten är idag på en sådan låg nivå att assistansbolagens kapacitet att motstå oförutsägbara händelser är nästintill obefintlig"3. Lönsamheten för 2023 beskrivs som den lägsta under hela den uppmätta 15-årsperioden3.
En avgörande faktor för marknadens utveckling är den betydande kostnadsskillnaden mellan privat och kommunal assistans. Grant Thorntons rapport visar att kommunalt utförd assistans kostar 30-40 procent mer än den privata3. Den genomsnittliga kostnaden för kommunalt utförd assistans uppgick till 428 kronor per timme under 2023, vilket är cirka 30 procent högre än den statliga timschablonen samma år3.
Privata assistansbolag beräknas ha haft en genomsnittskostnad på mellan 312 och 327 kronor per timme under 2021 respektive 2022, vilket ligger i linje med eller något över den dåvarande timschablonen12.
I januari 2023 trädde nya lagändringar i kraft med syftet att stärka rätten till personlig assistans. ISF:s utvärdering visar att fler ansökte om och beviljades assistansersättning efter lagändringarna, särskilt under de första månaderna efter implementeringen11.
Rapporten noterar dock att "kraven för att beviljas tid för de nya grundläggande behoven är höga, trots att syftet med dem var att utvidga rätten till personlig assistans och assistansersättning" ISF rekommenderar regeringen att överväga förtydliganden i regelverket, särskilt gällande schablonavdraget för föräldraansvar.
Den främsta utmaningen för branschen är att schablonersättningen inte ökar i takt med lönekostnaderna, som utgör omkring 90% av assistansbolagens kostnader. Om denna trend fortsätter kan det bli allt svårare för privata aktörer att bedriva lönsam assistansverksamhet.
Samtidigt ökar andelen privat utförd assistans medan kommunalt utförd assistans minskar. Detta indikerar att brukare föredrar privata alternativ, potentiellt på grund av högre servicenivå eller större flexibilitet.
Det finns stora geografiska skillnader i tillgången till personlig assistans över landet. Andelen invånare med statlig assistansersättning varierar kraftigt mellan länen – Hallands län har lägst andel med 99 personer per 100 000 invånare, medan Norrbottens län har nästan dubbelt så många1. Även antalet assistanstimmar per vecka skiljer sig, där Dalarnas län ligger högst med 150 timmar och Kronobergs län lägst med 119 timmar i genomsnitt1. Dessa skillnader beror bland annat på lokala behovsbedömningar och praxis hos Försäkringskassan1.
För dig som bor i södra Sverige finns ett brett utbud av assistansbolag med lokal expertis. Om du söker personlig assistans i Malmö kan du till exempel vända dig till etablerade aktörer som erbjuder skräddarsydd service och stöd genom hela ansökningsprocessen
I en marknad med pressad lönsamhet kan vi förvänta oss ytterligare konsolidering. Större aktörer som Humana har redan börjat genomföra organisatoriska förändringar för att öka effektiviteten. I januari 2024 meddelade bolaget att de slår samman affärsområdena Äldreomsorg och Individ och familj för att förbättra samarbetet mellan affärsområdena och öka koncernens organisatoriska effektivitet.
För mindre aktörer kan det bli allt svårare att överleva på egen hand, vilket kan leda till uppköp eller sammanslagningar. Samtidigt finns en diversitet på marknaden med allt från stora rikstäckande assistansbolag till lokala specialiserade aktörer och brukarkooperativ
Den svenska assistansmarknaden befinner sig i en period av betydande utmaningar och förändringar. Den långsiktiga ekonomiska hållbarheten för privata assistansbolag är inte självklar med nuvarande ersättningsnivåer i relation till kostnadsutvecklingen.
För potentiella investerare i sektorn är det viktigt att beakta:
Trots utmaningarna finns det fortfarande över 100 aktiva assistansbolag i Stockholm och hundratals nationellt2018, vilket indikerar en fortsatt livskraftig marknad där kvalitet och specialisering kan skapa nischer för framgångsrika verksamheter.